Igår så blev det en promenad på en timme i Falun med barnvagnen och Amanda + 15 Minuter Jogg (3,07 km enligt nya pulsklockan) på egen hand. Skönt att röra på mig. Nio dagar utan träning tar ju på krafterna på ett sätt som folk som inte tränar ej förstår. Nu var kanske inte 15 minuter jogg något träningspass, men det duger. Benen känns i alla fall av efter det. 

Både jag och Amanda hade svårt att sova inatt. Sängen är så sjukt smal, samtidigt så härjade Alfons omkring i sin säng bredvid. Det var svårt att komma till ro. Lyckades till slut somna några gånger och vakna om vartannat. Sängen är så oskön att det värker på den sidan jag legat på också. Kämpigt. Skulle ha tränat med DSA imorse tänkte jag, men jag tog mig inte upp. Så vi får göra ett nytt försök till träning senare. 

Efter omständigheterna så mår vi dock bra. Men det tär ju på oss att vara inne här. Längtar faktiskt tillbaka till ekorrhjulet med jobb och allt vad det innebär. Det trodde jag aldrig. 

Bilder:

Stackars Alfons som skrek och skrek igår när dom försökte sätta i en ny infart i armen på honom

Han är gullig när han ligger och kikar. Dock så är han inte alls med i blicken, det tar några månader till det