... räcker garnet längre då? ;o)

Igår satt jag och stickade hela eftermiddagen och kvällen. Kändes det som iallafall... Jag ville ju sticka upp mina restgarner, men visste inte hur långt de skulle räcka. Det är himla svårt att uppskatta sånt tycker jag! Men det är ju bara att prova tänkte jag och satte fart på stickorna.

Hela tiden jag stickade var jag orolig att garnet inte skulle räcka. Jag tycker om symmetri och hade en idé om hur jag ville att disktrasan skulle se ut, vilket innebar att jag inte förrän precis på slutet skulle kunna veta om garnet räckte. Det var en nagelbitare kan jag tala om!

Jag stickade så snabbt jag kunde, för jag var så himla nyfiken på om garnet skulle räcka och om det skulle bli som jag såg det i mitt huvud! Och med en god portion envishet, tungan rätt i mun, superbra hårdrocksmusik från youtube och mina lånade rundstickor "klickande" för varje maska jag gjorde blev resultatet nästan bättre än förväntat:

Jag är supernöjd! Fast... det blev hela 24 trådar att fästa! 2 gjorde jag igår, men resten är kvar. Fästa trådar är så himla tråkigt tycker jag! Men det är ett nödvändigt ont om man vill sticka, så det är bara att göra! Tänker mig att jag tar det lite peu om peu, så det kommer ta ett tag att få denna bambudisktrasa färdig...! Men det är bara att leva med! :o)

Idag tänkte jag ta och häva min husarrest och prova att gå ut. Hur det går är jag övertygad om att ni kan läsa i en blogg nära er imorgon! :o)

Anneli.