Idag hände det precis som planerat väldigt lite. Nästan vad som är syftet med en vilodag. Jag tillbringade en hel dag i Falköping, där det egentligen inte fanns alltför mycket att se.
Det enda nämnvärda är att jag gjorde min överlägsna intellekt (obs: ironi) all ära och promenerade sju kilometer fram och tillbaka till stadens centrum. I cykelskor. Smart Thomas. Mycket smart.

Den som inte är insatt: cykelskor har helt styva sulor för att avlasta foten och maximera kraftöverföringen. Att gå sju kilometer på det viset, dessutom med det klickande ljudet som pedalklossarna frambringar på asfalten. Så nu har jag muskelvärk på ännu andra ställen. Ja. Som sagt. Överlägsen intellekt…

I centrum inhämtade jag den för den här resan sista stämpeln för stämpelpasset. Tyvärr hade ingen på det utmarkerade stämpelstället hört talas om varken stämpelpasset eller att det var just de som skulle inneha besagda stämpel. En vanlig stämpel från turistbyrån fick därför duga.

Imorgon är det dags för sista etappen för den här semestern: från Falköping ner till Lidköping, en sträcka på ynka åtta mil (på den rutten jag har planerat).

Sen är det äntligen dags att leka med Microselig igen…