Efter det fruktansvärdas terrorattentatet i Paris förra veckan råder ett spänt tillstånd i Sverige och övriga Europa.

I Sverige har hotbarometern höjts upp till nivå 4, den näst högsta på skalan, i Belgien är det en 5:a, den högsta.

Medans man på kontinenten lever med hotet från terrorismen, har vi här i Sverige levt i en naiv tro att inget händer här.
Man måste tolka naiviteten så, annars hade man inte skurit ner försvaret, pressat ner antalet poliser till en styrka på 20 000 och skulle ett attentat ske här, liknande det i Paris, ja då skulle inte jag känna mej lugn.

Men saken är den att det bästa skyddet mot attentat är att det aldrig sker, att det stoppas innan det sker och för det så måste polisen, SÄPO, Försvarsmakten ha tillgång till det senaste i form av övervakning av misstänkta, samarbete med övriga länder och en chans att upptäcka och uppsnappa hot mot Sverige. För det finns, tro mej, folk i vårt land som är kapabla till det som hände i Paris, sen som det är Daesh eller nazister, det vet man inte, bara att de finns. Det visar om inte annat det som hände i Trollhättan, det visar de som bränner ner asylboenden och där är det mera tur att ingen dödats eller kommit till skada.

Sverige är ingen skyddad oas i världen och Daesh ser Sverige som ett legitimt mål för terrorattacker.

Daesh mål är det totala kriget mot hela västvärlden och de vill inte att Europa blir en multikulti-kontinent, där kristna, muslimer och judar lever sida vid sida i harmoni, de vill ha konflikter och de vill att dessa konflikter mynnar ut i att Europa stänger sina gränser mot den muslimska världen och de flyktingar som söker sig hit.

Detta låter som något som de högerextrema krafterna i Europa skrivit ihop, men det är som sagt Daesh och på ett skrämmande sätt är deras retorik skrämmande lika.

Vilka det nu än är som kan utföra attentat i Sverige, hemvändare Daesh sympatisörer eller individer som den i Trollhättan, vill jag att dessa upptäcks i tid, innan de hinner ställa till med massakrer, men det har som sagt ett pris.

Jag menar inte att vi ska leva i ett storebrorssamhälle, men jag ser att saker alltid ska diskuteras till absurdum och sen händer ingenting.

Länder som har tuff lagstiftning och tillåter övervakning i större omfattning än Sverige, som Frankrike, Storbritannien, är också demokratier och inte alltid stoppar övervakningskameror och offensiv signalspaning terrorbrott, men ibland gör de faktiskt det och om det inte gör, så har man nytta av detta för att hitta, åtala eller förklara vad som hänt.

Säg att det blir kameraövervakning på Stora Torget i Uppsala, eller vid varje myndighetsbyggnad, eller större centralstationer, jag kan inte fatta att detta skulle vara identitetskränkande, men vissa gör.

Jag tillhör inte den skara som använder argumentet, ”ja men jag har rent mjöl i påsen så jag har inget att frukta”, utan jag förstår att detta finns för att skydda.

Det finns ingen som sitter 24/7 och kollar på sessa filmer och sen ser Allanballan stå och pissa mot en husvägg, som tycker detta är spännande.

Saken är den att när det en dag smäller, för det kommer det att göra även i Sverige, då kommer alla att säga, varför var det inte övervakat, varför hittade inte SÄPO denna/dessa.

Kan övervakningskameror förhindra terrorbrott, eller annan kriminalitet så ser jag inga problem med det. Kan man se vem som misshandlar och knyta han till gärningen, får offret upprättelse och om det då kränker förövarens personliga integritet så ok, offrets integritet är för mej viktigare.

Så sluta upp med detta eviga absurda diskuterande, lyssna på de som verkligen vet och satsa på att ge Polis och Försvaret de medel de behöver för att hitta och förhindra terrorbrott.
Se och ta lärdom av länderna på kontinenten.
Varje förhindrat terrorbrott är en seger över terroristerna.