Idag skulle min bror Christian fyllt 34 år om han hade levt idag. Jag har Fortfarande svårt att sluta tänka på han eftersom han gav ifrån sig så mycket glädje till allt och alla. Han betyder fortfarande så oerhört mycket för mig och kommer alltid att leva kvar i mig och mitt hjärta. Det är fortfarande svårt att förstå och jag hoppas fortfarande att jag någon gång kommer att kunna få träffa han igen och ge han en stor fet kram som jag alltid gjorde varje gång jag träffade honom då han fortfarande var vid liv. Ibland skäms jag fortfarande för honom hur en drog kunde styra mitt liv på de sättet och försätta mig i sådan personlig konkurs som de idag gjort, för bara några veckor sedan stod jag på gatan och visste inte vart jag skulle ta vägen, förhoppningsvis kan jag göra han stolt någon dag framöver och berätta att idag har jag vart ren i ett år liksom, vad glad han hade blivit då. Han hade vart överlycklig alltså, jag med.