Jajja, visst är det härligt med kreativa människor men när man är sju sådana i samma hus kan det ibland kännas att allt går för långt.

Överallt är det någon som håller på med något och alla är så inne i sina projekt så det finns inte en tanke på att städa efter sig.

Huset översvämmas av alla möjliga sorts skapelser, byggnationer och konstverk. Egentligen borde jag dokumentera dem och sedan kasta, för i sig är de rätt fina men när alla ligger i en enda rörig hög blir man bara trött och irriterad på allt.

Det skapas både inomhus och utomhus och resterna av äventyren syns lite här och där.

Vi försöker förstås städa mellan varven men oftast glider allt oss ur händerna. Notera barnet bakom svarta stolpen.

Inga kommentarer.

Resterna av en en gång avancerad robothand med flera funktioner.

Fick nog för någon sag sedan och tog tag i saken, nu har vi sorterat 10 bordslådor fulla av skräp och skatter och gått igenom kilovis med papper, häften och böcker. Mycket har vi slängt och en del användbart ger vi bort. Det är helt galet onödigt att omge sig med saker som man inte använder. Däremot ser jag det som användning om det är föremål jag enbart njuter av för att de är vackra men det som ligger i lådor och skåp behöver man sällan lika mycket som man tror.

Att leva i den här oordningen som vi allihopa orsakar tillsammans, det kan gå rätt så bra en lång tid, men ibland kan jag explodera av allt. När jag blir arg händer det sig att jag kastar saker i ren ilska. Ja, jag vet, jag borde lära mig att hantera mina aggressioner och vi borde städa regelbundet varje fredag men det är inte så lätt att lyckas med allt men vi jobbar vidare på saken. Det är inte heller så smart att kasta saker i ilska, speciellt inte om det är något man tycker om eller som på bilden, när det är ett glas man kastar i en stekpanna. Det blir så ruskigt mycket att städa upp efter sig med glassplitter och fett som stänkt runt överallt. Fast bilden blev ju inte så dum, så något fick jag ut av det i alla fall.