Här ovan ser ni den stackars kämpens medicintider. Mellan dessa klockslag så ligger han med medicin in i blodet, ser ut ungefär som när man får dropp. Han har inte fått några symptom ännu och han ser ut att må bra, vilket också läkarna säger. Dock så skulle dom igår göra Ett Nytt försök med en infart till medicinen, då den befintliga lätt strular och även kan gå sönder. Även denna gång blev försöket fruktlöst och Alfons blev bara ledsen och skrek. Han fick också lugnande medel i munnen vid två tillfällen, för att det skulle gå enklare att sätta in infarten. Det är ju såklart jobbigt att se den lilla krabaten skrika och lida.. Men enligt läkarna så skriker han mest för att han inte gillar att bli fasthållen och inte för att det gör ont. Så vi får ju lita på de orden. 

Jag har lite småträningsvärk här och var i kroppen idag. Sjukt att nio dagars frånvaro från träning har den effekten på kroppen. Välbehövligt och skönt dock. Nu strax väntar ett nytt träningspass; stakintervaller runt Varpan med DSA. Blir väl bara på uppvärmningen jag ser dom andra, men jag behöver komma igång igen, så det blir en bra genomkörare.