Vardagen är återkommen. Tillvaron är sig mera lik med ordinära rutiner. Tidig frukost. Massor av medikamenter, 9 till 10 piller. Röja i köket. Vattna blommor. Vila en stund. Morgontoalett. Det som ska äta till kvällen måste tas fram ur frysen eller sättas på lista för att inhandlas under dagen etc. etc. Det rullar på.

Mötte en granne som berättade att han brukade se efter om jag var synlig eftersom han visste att min hälsa var vek och svag och jag ibland fick stanna på sjukhuset lite nu och då. Blev ganska rörd och tagen av denna för mig tidigare dolda omtanke och omsorg.

Fick en bunt The Tablet av en generös vän, den engelska katolska tidskriften, alltid läsvärd och intressant. Den är både teologisk och socialt medveten och drar sig inte för att skriva om de mesta laddade ämnen. Kritisk solidaritet i funktion. Svenska kyrkans egna eller närstående tidskrifter har många gått in i den eviga vilan. Som nyligen Tidskriften Evangelium och t. ex. Social Debatt och Vår Lösen. Heder åt de som ännu kämpar...

Fick härom dagen anledning att återigen berätta konfirmandhistorien och en lektion om skapelsen. Det var på Gumaeliusskolan och under lektionen fritt valt arbete som det ägde rum. Ett antal ungdomar hade valt att konfirmationsläsa den timmen. Prästen skulle försöka få konfirmanderna att fullborda en mening: Och Gud Skapade människan till sin....? Tyst. Nytt försök: Och Gud skapade människan till sin...? Helt tyst. Ännu ett försök: Och Gud skapade människan till sin...? Efter en stunds tystnad hörs en röst: ...till sin förvåning?