2012-10-21 – 2021-01-29

Det som under morgonen först verkade vara överkomligt med lite gos blev under förmiddagen akut, och vi tvingades tyvärr fatta det svåra beslutet att låta Fjant få somna in.

Det går inte att finna ord över hur saknad han kommer att vara, men samtidigt får man tro att han på andra sidan regnbågsbron blir väl mottagen av alla Sina Gamla vänner.

Bortom den bedövande sorgen finns naturligtvis en oöverskådlig mängd vackra minnen, och med lite tid kommer dessa att bli än mer tydliga allt eftersom sorgen bleknar.

Jag är så oerhört tacksam för de drygt 8 år vi fick tillsammans, för hans trogna sällskap under alla promenader, roadtrips, filmkvällar och festligheter han har  varit delaktig i.

Och lekarna!

Alla dessa vändor han har fått röja runt med sina hundkompisar, runt huset, över gården, in i buskarna och tillbaka – och jag väljer och tro att han nu får göra detsamma med sina gamla vänner.

Fast på vidsträckta gröna ängar, utan staket och grindar.

Tack för allt, älskade Fjant!