Ibland när man är på väg hem från jobbet är man inte Helt ensam på vägarna, och varje gång jag blinkar för att svänga in på skogsvägen brukar jag undra vad personerna i den andra bilen tänker.

Det måste se väldigt märkligt ut hur man målmedvetet svänger in på en till synes ödslig skogsväg mitt i natten, medan det för mig är helt uppenbart:Jag bor ju där inne…

Långt in i skogen.

Det blir ganska stora kontraster för mig; från nattklubbens höga musik och blinkande ljus till den totala tystnaden och det påtagliga mörkret.

Ibland har man dessutom tur (som i natt) att även kunna njuta av hur blygsamma stjärnor framträder på den svarta natthimlen, men varje natt möts man av två väldigt glada vovvar!

Vilken förmån det är att få bo så här!!