Då var årets hundkexdragande klart, andra året jag orkat hela tomten. Det är en markant skillnad på antalet på den övre Delen som jag hållit på med några år nu och den nedre delen som jag kommer behöva jobba flitigt med i flera år till.
Related Articles
Det har gått fantastiska bra! Tack vare regnet som har mjukat upp marken har jag fått upp en glädjande stor del med rötter och allt. Och det (tillsammans med att det faktiskt blir färre och färre att dra förstås) innebär också att ryggen och armbågarna inte tagit så mycket stryk heller. Det är nämligen inte att stå dubbelvikt som är det jobbiga utan den där knycken som blir när växten går av. Win win alltså! Utom för hundkexen förstås.
Och för att visa vem som bestämmer så blev det en bukett också. Jag måste erkänna att de är vackra bara man inte har för många.
