Hej, Vi inneha en ny app!

For att din app amna fortskrida fungera som det ar tankt behover du uppdatera till nyaste versionen. Klicka gallande knappen for att fornya!

Om en faktum tycks all medverkande i den debatt som utlostes Fran Goteborgs-Postens kulturchef Bjorn Werners kronika ifall ratade Tinderman vara overens: Den nya digitala dejtingekonomin inneha etta, och den har forlorare.

Sydsvenskan

Det ar emellertid en oppen undra vilka dessa ar – under tiden Werner (GP, 2/1) framhaller de socialt forfordelade mannens sexuella fangel gallande den digitala arenan, har till exempel Expressens Anna Hellgren (13/1) visat pa att dessa man knappast kan sagas besta mer drabbade an kvinnor i lagstatusyrken, snarare tvartom. Det koper forstas inte blott om tillgangen till sex, utan samt ifall vem som i vidare fras gynnas av strukturerna, men inte heller i den mer begransade fragan rader nagon samklang ifall orsakssambanden. Nar exempelvis Kristina Hedberg (DN, 6/1) anser att dejtingappar som Tinder inte gor nagot mer an befaster en redan gallande sexuell hierarki, betonar Johan Anderberg (HD-Sydsvenskan, 14/1) att detta enkom ar delvis akta: Att dejtingapparna ej bara exploaterar ojamlikheten, utan i viss mening samt skapar den.

Den digitala relationsmarknaden ar, anser Anderberg, plus ett exempel gallande stordriftens hansynslosa logik: absolut som den lokala foretagaren gar omkull nar internethandeln nar byn, sa inneha den snyggaste killen pa jobbet ej langre sa ofta att ejakulera med, darfor hans konkurrenter nu ar – som minst – alla andra man i hela stad.

Anderbergs iakttagelse fran hur kapitalismens utslagningsmekanismer verkar tillika gallande mansklig grad ar forstas fullt giltig – men jag betvivlar att den ar till fyllest djuplodande. Att den digitala kulturen paverkar vara liv genom hur vi rangordnas fran dess algoritmer ar klart, men den paverkar oss i minst oforandrad hog stadium i genom sin forskjutning fran hur vi uppfattar oss sjalva och varandra. Den dynamik som kannetecknar Tinder ar densamma som praglar den digitala existensen i stort: jaget konstrueras aktivt genom preferenser och aktiviteter, relationer fortingligas och anvands som identitetsmarkerande tillhorigheter och kommunikation sker enbart i former som medger total kontroll. Den enda skillnaden ar att drivkrafterna gjorts mer explicita: sjalv framstaller inte blott karna sjalv, utan sjalv utfor det i det uttalade syftet att det ska bli alskat.

Kungen synonym stig som jaget kungen jakt efter karlek tvingas handla sig till ett saljbart objekt, riktar det samt en korresponderande konsumistisk blick mot sin omvarld: ”Aldrig”, skriver tekniksociologen Sherry Turkle apropa den digitala dejtingkulturen, ”har det vara lattare att reflektera gallande potentiella romantiska partners som varor tillgangliga i overflod”. Och det ar har sjalv tror att den kapitalistiska logiken nar djupare an va Anderberg antyder, kungen ett fason som paminner om baksida av underben serietecknaren Liv Stromquist skildrar i sin ”Den rodaste rosen slar ut”: Den andre upphor att vara intressant som genuint annan, och far sin vikt bara i kraft fran att ge jaget erkannande, ett identitetsbyggande attribut bland manga.

De algoritmer som bedomer anvandarens varde utifran vardet hos de anvandare som tycker om henne, far med andra ord djupare konsekvenser an vilken karlekstorstande nia som dyker upp gallande var monitor harnast: Den tycks vara verksam aven i var speciell ande. Vinnaren i denna nya disciplin blir da, snarare an nagot enskilt befolkningssegment, ett tankesystem – namligen det som villigt spjalkar upp saval den egna personen som den andre till en uppsattning matbara egenskaper, och forhaller sig till relationer som en krasen anvandare.

En annan kissbrides.com lГ¤nk sporja som ar vard att hejda sig intill ar den ifall attraktionskraft. Om det genast finns vissa grupper som gynnas pa andras bekostnad pa en digitaliserad dejtingma personer som skulle ha gynnats i alla fall? Ett tankevackande replik finns att bringa i den amerikanske biologens Richard O Prums aktuella ”Skonhetens evolution”, dar forfattaren aterger forskning om hur sa som uppfattas som tilltalande. Det visar sig att bedomningen fran attraktivitet sker i flertal steg, och vanligtvis med direkt motsatt attack.

Vid en forsta ytlig visuell studie – svajpa hoger eller vanster – tenderar skonheten att besta mer eller mindre saklig, i den bemarkelse att de flesta manniskor ar overens om vad som ska uppfattas som attraktivt. Men, och detta ar det intressanta: utbredd mer komplext socialt samspel omprovas detta forsta intryck pa subjektiva grunder, med resultatet att asikterna gar atskils kungen ett slumpmassigt fordelat metod. Fran det skalet, anger forskarna, ar det mojligt ”for nastan alla att ha relationer dar bada parterna uppfattar varandra som unikt begarliga”.

Vilken typ fran attraktion som ar upptanklig pa Tinder borde besta uppenbart, och i denna fras har Anderberg fullstandigt precis, nog till och med mer ratt an han anar, for i den digitala dejtingvarlden gynnas den klassiska skonheten inte bara av databolagens algoritmer, utan fran deras vaxelspel med var personligt evolutionara programmering. Men verkligt oroande blir detta forst nar man lamnar svajpandet darhan och betraktar den mer totalt utveckling som pagar nastan oss, i vilken faktisk, hangiven mansklig narvaro i allt hogre grad ersatts med digital uteblivelse.

I Genom att forsamra det manskliga sociala samspelet kungen det fason som genast sker, riskerar vi med andra ord att utarma aven mojligheten till autentisk djup foralskelse, och till en attraktion som nar djupare an till en schematisk skattning av estetisk symmetri. Till en atra som tar kroppen i besittning, men som i viss mening kommer ifran fran sjalen: och finns det nagot som kan laka den till kvantifierbarhet styckade kottkropp som vi latit oss sjalva forvandlas till, sa ar det val en sadan.

Anderberg aterger en passage klocka den franske forfattaren Michel Houellebecqs senaste bok ”Serotonin” for att exemplifiera sin tes att sexuell tillfredsstallelse i och med den digitala revolutionen riskerar att bli en forman forbehallen en begransad elit. Sjalv tanker jag snarare pa ett citat klocka romanen ”Elementarpartiklarna”, skriven langt framfor dejtingapparnas intag, ifall hur samtidens individ gjort det romantiska umganget till en fritidssyssla, en sorts noje i vantan kungen ett blivande avromantiserat fornuftsaktenskap, till ca jamstalld delar ihallande av sexuell och narcissistisk tillfredsstallelse. ”Naturligtvis”, konstaterar forfattaren, ”har hon pa sa forstandig franhant sig all mojlighet till frojd.”