Get Even More Visitors To Your Blog, Upgrade To A Business Listing >>

Ibland svär jag högt



Jag försöker tänka positivt, miljövänligt, ödmjukt och snällt... DET är inte alltid så himla lätt och ibland svär jag högt. 

Vårt slott är just nu rosa... det är jättefult men det gör inget då det är för något bra och jag har även en liten rosa rosett på min ena jacka.
Vad jag inte kan förlika mig med är den här JÄVLA COVIDEN som gör oss sjuka och skördar liv. Självklart ska vi visa hänsyn, hålla oss på avstånd och inte kramas i tid och otid... Vi ska inte vara annat än hemma när vi har minsta lilla förkylning och vi ska vara väldigt, väldigt rädda om varandra. Det är inte "tu tal om annat".

Förra veckan fick vi reda på att vi kan börja jobba på skolan igen och jag blev så himla glad. Att få träffa arbetskamrater och elever live och ett skrivbord anpassat för att sitta länge och jobba vid... men nu kom nya direktiv (jag förstår och respekterar villkorslöst) där det står att vi ska vara hemma och jobba förutom när det är undervisning, det ska ske på plats. Jag förstår... jag håller med... men himlars vad trött jag är på att sitta hemma i matsalen, köket, sovrummet, storarummet, arbetsrummet och jobba. Inte nog med att det är tråkigt, jag sitter inte bra och min nacke värker. Får ta tag i det... 10 minuters roddmaskin tre gånger om dagen... jorå... kommer bli vältränad också...och en annan sak... jag har blivit en jäkel på att ha möten över teams.






Julia var igår kväll "lättsåld". Hon löper som värst nu och är kissnödig heeeeeeeeeela tiden... Inte så att hon vill gå ut och "småskvätta" utan när hon är nödig... då är det verkligen jättenödigt.
Vi (läs T) hann inte mer än in med henne igår kväll förrän blåsan tryckte på och hon lät som Ett Lamm i strupen. Det är första dobermann vi har som låter som ett lamm. Annars brukar det mer låta som om de har ett pipande marsvin i strupen.
I morse sa T att "en löptik ska löpa" och så fick det bli. Han tog den snygga på en sex kilometer cykeltur... T på cykel och Julia springande bredvid.





I morse när T och jag satt och åt frukost slog det mig att det i vår familj (två personer i hushållet) går åt väldigt mycket pappersservetter och/eller hushållspapper för att torka oss om händerna och lite snyggt om munnen. 
Där slog snålheten- eller miljövänligheten in.

Min farmor och farfar, hade alltid små fina linneservetter som låg ihoprullade i servettringar på bordet. Dessa linneservetter fanns i hela färgpaletten och tvättades med övrig tvätt när det behövdes. Det infördes hos oss idag. Det får bli slut på slöseri med skog och papper i vårt hushåll.
Jag har fått ärva små linneservetter som man som farmor sade "har till vardags" och de kommer tvättas med övrig tvätt när det behövs.
Tror inte att jag kommer använda servettringarna... det är liksom lite överkurs.




 

Snart är det dags att gå och titta på sonen som har match i en skola inte långt från oss. Vi kommer hålla oss långt från andra och tvätta händerna noggrant när vi kommer hem. 


Må gott






This post first appeared on Åke Och Tanterna, please read the originial post: here

Share the post

Ibland svär jag högt

×

Subscribe to Åke Och Tanterna

Get updates delivered right to your inbox!

Thank you for your subscription

×