Tack för en solig vinter Malta!

Till er som funderat på att tillfälligt emigrera från Stockholmsvintern – gör det! Vintern 20/21 spenderade jag med jobb på Malta och välbefinnande mässigt ur perspektivet att inte deppa ihop av kyla, gråhet, avsaknad av solljus och hela paketet som kommer med en Stockholmsvinter kan jag säga att det var det bästa som hänt sedan jag senast bodde utomlands på varmare breddgrader. Nu kanske ni läst mellan raderna på tidigare inlägg om vad jag tycker om Malta som destination men vädret det var helt klart det absolut bästa på stenön. Förstå mig rätt, jag älskar Vinter men då ska det vara vinter med snö så det går att åka skidor. Inte vinter i tema brunt och grått. Att vakna varje morgon och inte frysa rakt in i benen, bli blöt om fötterna, gå runt i den tjockaste av tjocka jackor, ta på sig merinoulls underställ under jeansen samt skidstrumpor på kontoret för att inte frysa ihjäl och att ungefär aldrig under flera månader få se solen det är faktiskt inte okej. Har ni någon gång funderat på att flytta till Medelhavet en vinter, gör det!

Livskvalitén Stockholm vs Malta 0-100. Pga vädret. Att se havet som är blått och inte grått med flytande isflak på när man är utomhus. Nu låter jag som en tant äldre än 36 år men jag får faktiskt ont i lederna av att träna ute i kylan på vintern. Bara en sådan sak.

Att se båtar mindre än Finlandsfärjor som ligger i vattnet och inte på land i januari. Guld. Ta en kaffe utomhus utan vantar på händerna. Känna solen som värmer i januari. För det gör den. Men framförallt, se den mer än en gång var tredje vecka.

Utöva utomhusträning i behagligt klimat hela vintern. Ja tackar. Från december till april sprang jag noll pass i löpartights. Noll. Det är lyxigt. Inga lager ett, två och tre. Mina fötter frös dessutom noll gånger så tårna blev vita. Alla löppass innan jobbet gick i dagsljus. Vem vill byta bort det? sista månaden sprang jag milen 6/7 dagar pga corona lockdown och helt ärligt så skulle jag tradea in en lockdown för att få se dagsljus Varje Vinter.

Varje vinter i vuxen ålder har jag sagt till mig själv att jag är dum som bor i Skandinavien på vinterhalvåret. Tycker november till april är en lång transportsträcka och när den är färdig kommer finalen med pollenchock. Reser utomlands så mycket det bara går för att få se solen och maxar vardagslivet de dagarna hemma för att konstant längta till den dagen man kliver upp från sängen och sätter på sig sommarklänningen istället för tjockjacka, vinterkängor, vantar, halsduk, mössa osv. Så till er som någonsin funderat på att skippa en Stockholmsvinter och har möjlighet att göra så. Gör det. Jag lovar att det är den absolut bästa investeringen som går att göra. Kanske blir det nu enklare än någonsin att göra det också i post-corona livsstilen där det är tillåtet på många arbetsplatser att arbeta på distans. Vad känner ni andra Stockholmare och svenskar som upplever vintern på gråa och snöfattiga platser, skulle ni vara sugna på en vinter vid Medelhavet eller någon annanstans? eller har ni redan provat på konceptet?

Nu är jag tillbaka på huvudstadens mark men ni ska veta att jag är otroligt glad och tacksam att sluppit vara här i vinter trots och det enda jag har saknat på riktigt är vänner och familj.

/ Pernilla som är sjukt glad att ha sluppit en Stockholmsvinter