Get Even More Visitors To Your Blog, Upgrade To A Business Listing >>

CVK & MP3

42 kommentarer, oräkneliga på facebook, över 30 personliga mejl, det bara fortsätter strömma in ord från er, och ni får mig rörd, glad, förvånad och .. ännu mer förvånad. Människor som läst min blogg i flera år och som känner att de måste stötta nu, människor som bara väntar på att positiva ord ska dyka upp här från min sida, människor som uppdaterar flera gånger om dagen och hoppas. Tack! Tack alla fina människor med hjärta för vartenda ett av era fina ord, ni ska veta att jag läser dem alla, grundligt, och berörs inifrån, ler, torkar en tår och skrattar. Jag känner mig oerhört stöttad. Tack.

Jag vet inte om jag kan ge er hopp eller ingjuta något i mig själv, men min vän S, underbara S som är läkarstuderande, har tagit tag i detta. Hon flyger ner från Norrland om några dagar. Hon är förbannad, ledsen, bestämd. Hon har ideér som hon tror kan funka. Hon har pratat med en lymfomexpert för min skull och vi ska kräva stamceller och jag vet inte, så mycket sker just nu där borta. Om S har blivit förbannad, precis som jag - vi är så lika hon och jag - då jävlar händer det saker. Så nu kommer hon ner och rör om i grytan. Något kanske kan ske. Jag vet inte. Jag håller modet uppe.

Jag slet ut min CVK av misstag, ni vet, min lilla dosa som jag får mina cellgifter i, som de tar prover igenom och så vidare. Den var tvungen att tas ut och jag fick vänta i 2 dagar, full av smärta, jag kunde inte ha morfinpumpen i och allt blev bara värre. Jag orkar inte ens gå igenom hur ont det gjorde att slutligen sätta in skiten och hur jag fick vänta på det ena eller det andra, nu ligger jag i alla fall på sjukan med misstänkt lunginflammation. Igen. Men jag mår relativt okej bortsett från smärtan i lungorna och jag är inte vare sig rörelsehindrad eller modlös. Jag andas utan syrgas, hela den bagen. Jag återkommer om själva sjukdomsläget lite senare, jag orkar inte riktigt sitta här och tramsa om det just nu, det känns som om jag bara pratar om sjukhus hela tiden och även om det är en stor del av mitt liv så är det inte det jag vill snacka om hela tiden. Det är lite som när jag fick barn och jag kände att många oroade sig över att jag bara ville prata om ungar nu när jag blev mamma liksom, så funkade det inte för mig. Jag vill ju höra om livet, skvaller! Vem har legat med vem! Banala funderingar! Sådant som är helt meningslöst, bara right on the top of ya head liksom. Många anser sig vara för fina för sådant men det skiter jag i. Jag vill bara snacka om världsligheter, inte djupsinnigt dödensnack. Jag vill leva och hoppa och skutta, och damnit att jag ska också. Det finns inget dö för mig.

Jag är i alla fall på sjukhuset, men jag är uppe och går och hämtar mitt egna kaffe och allt det där, och mår förhållandevis okej. Snart kommer läkarna på rond, jag tänkte kolla lite på en film jag hittat här på sjukan i DVD-skåpet, "Grabben i graven bredvid" som fått sådana strålande recensioner, och tänka på lite annat en stund. Glöm inte bort nu alla, att det här är ändå social ingenjörskonst - den enda bloggen du behöver och någonsin kan komma att behöva, så inte fan lämnar jag den till någon annan jävla klåpare.

Och fan, jag behöver en MP3-spelare. Jag saknar musik här borta på sjukan så in i norden och datorn är inte mycket till hjälp. Jag måste hitta någon billig skit nånstans som kan duga så länge tills jag har råd (typ aldrig) med en ny. Vet ni något så hojta till! Lurar har jag redan, det är bara en spelare jag behöver och jag är desperat just nu efter någonting att ha med mig i fickan och lyssna på. Det är liksom mitt trademark, det enda jag behöver i livet förutom dator, som jag ju redan har.

Vill ni nånting så är det L.Lonnroth (@) gmail.com (ta bort ( ), pga bots och shit) eller kommentarsfältet som gäller.


This post first appeared on Social Ingenjörskonst - Modul II, please read the originial post: here

Share the post

CVK & MP3

×

Subscribe to Social Ingenjörskonst - Modul Ii

Get updates delivered right to your inbox!

Thank you for your subscription

×