Med oss var Kahlo och hans människor. Gäller att träna på att gå fint i koppel med en 10 månaders slyngel. Fast... det var nog mest människorna som behövde träna, Kahlo behövde bara få veta hur han ska göra för att göra rätt. Svårt när människor inte pratar hundspråk.

Sedan fick Kahlo spåra för första gången... Blodpudding fungerade superbra för en liten kille att träna på. Två korta spår var vad han mäktade med. Nästa gång blir spåren lite längre.

Julia fick också ett par spår. Även hennes ska bli längre nästa gång, mycket längre.

Vi tog en utomhus ståfika... varmt att dricka, lussekatter och "havreknäck", det sistnämnde en riktig sockerchock. 

Nu har vi tänt första ljuset i advent... Ännu en dag närmare sommaren.

Må gott

I´ll be back.