Ett besök i San Salvador

Jag vet faktiskt inte riktigt vart jag ska börja. Något jag sällan har problem med när jag ska skriva något blogginlägg men här ligger jag i en solstol på hotellet i San Salvador och reflekterar över de senaste dagarna. El Salvador är det 72a landet jag besöker enl. Been appen och det har varit tre dagar då jag lär mig massor. Tre väldigt intressanta dagar och jag reser gärna på semestrar där jag lär mig saker om länder, kulturer och människor. Part of the deal? Eller vad säger ni? Jag visste inte mycket mer om El Salvadore när jag kom hit att risken att bli mördad var en av de högsta i världen och att det var extremt farligt här. Men det bor trots allt människor här som lever sina liv här så jag tänkte att jag bokar ett bra hotell och känns det för risky blir det som ett par dagars solsemester på ett hotell.

San Salvador – local people

Huvudstaden i El Salvador har 2,5 miljoner av landets 6 miljoner människor som sin hemadress. Något jag noterade på en gång var de nertona kontrasterna mellan riks och fattiga stadsdelar. Och då har jag inte varit i fattigt-fattiga ställen där man gamblar med sitt liv genom att vistas i. 1992 slutade ett över 10 år långt inbördeskrig som dödade ca 75 000 personer. De jag pratat med har skälva minnen från kriget och guiden som jag hyrde på min utflyktsdag runt landet berättade att han och hans pappa hamnade mitt i en shooting mellan två gäng när de åkte in till San Salvador och skulle hämta hans syster då den kommunala transporten hade lagts ner. Jag älskar att höra stories från locals. I Laos och Kambodja fylldes mina 10 dagar av berättelser av locals från förföljelserna av Khmer Rouge och när vi låg i poolen på eftermiddagarna läste jag och min kompis allt vi hann på internet om händelser som vi bara hört nämnas under skoltidens historielektioner. Allt blir så levande och närma när man hör någon som varit med om hemska saker berätta det IRL. Samma sak i Sydafrika, vi frågade ut alla och läste på under slapprtiden om politik då det var presidentvalstider när vi var där.

Presidentvalstider är det här också just nu. På mitt hotell bor tom hela valobservationsstyrkan så har hunnit fråga ut en också när jag gymmade. Den 3e februari är det val och det är mest troligt att kandidaten Nayib som leder med 40% av rösterna kommer vinna. Han var fram till slutet av 2018 borgmästare i San Salvador och oerhört populär bla pga att han fick igenom en renovering av historiska området som jag även besökte. Något som flertalet tidigare borgmästare misslyckats med.

Sevärdheter

Centrala San Salvador erbjuder inte en mängd sevärdheter. Men jag kunde inte åka härifrån utan att ha sett dem. Det lokala gatulivet var en sevärdhet i sig. Kaos. Människor överallt. Skräpigt. Smala gator. Bilar och bussar i ett virrvarr. Skräp, skräp och mer skräp. En stor business är att sälja amerikanska second hand kläder och det fanns verkligen många shoppar med det.

Men som vit turist vill man inte gå ut här själv. Av nyfikenhet kommer du bli stoppad och då du är exotisk. Att du däremot skulle bli ett offer för något gäng är mindre troligt om jag får tro de personer jag pratat med. Gängen är inte intresserade av småbrott. Ficktjuvar existerar knappt då det är för stor risk att åka fast vs bytet. Däremot så undvik lokalbussar. Där kommer gängen in titt som tätt och rånar en hel buss. Jag gick runt i området med en man från El Salvador vilket kändes helt tryggt.

Tillsammans med honom avverkade jag alla sevärdheter, katedralen, National Théâtre, olika plazas, sovernir shopping (magnet) och president palatset. Inte mycket att se för världen men minnen jag tar med mig resten av livet. Fattigdom och människors olika värde samt livets lotteri. Jag tycker det är oerhört viktigt att uppleva platser som denna om man har möjlighet. Inte bara åka till en fivestar resort i Maldiverna. Även om San Salvador itself inte var mycket att hänga i julgranen så finns det magiska platser i detta lilla land. Vulkaner och drömsjöar men det är en annan story. Frågor på det?

/ Hasta Luego Pernilla