Vill inte knarka längre men klarar inte heller av att bo på Ett Drogfritt Boende eftersom jag inte vill riskera att hamna på gatan igen då risken för återfall bara är för hög alltså. Detta på grund av att jag känner mig allmänt deprimerad, befinner mig i en djup ekonomisk kris och behöver en sysselsättning på dagarna. Jag vill ha tillbaka mitt jobb och slippa bli rånad och utnyttjad hela tiden. Det blir man på sådana här ställen och de spelar ingen roll om jag skulle flytta till ett drogfritt boende för då måste man veta innan till hundra procent att man klarar av att hålla sig annars är de ju ingen idé att ens försöka. Och även om jag nu skulle klara av de och nu skulle bestämma mig att flytta till ett drogfritt boende så är det fortfarande ett boende fullt av före detta missbrukare. Där alla har sin historia. Och att då sitta och diskutera detta med varandra, vad man tagit osv. Det triggar bara igång ens egna missbruk. Att överhuvudtaget placera en missbrukare bland andra missbrukare är det absolut sämsta man kan göra enligt mig. Jag vill inte bo på fler boenden eftersom de aldrig kommer att hjälpa mig. Hade istället behövt en ny lägenhet i ett vanligt bostadsområde bland vanligt folk för att överhuvudtaget ha en chans att klara mig ur de här. Men mina föräldrar vägrar köpa en åt mig eftersom dom helt enkelt saknar förtroende hos mig och de ligger helt på grund av missbruket. Att skaffa en lägenhet idag utan vare sig pengar eller kontakter är i princip helt omöjligt. Har därför tappat allt hopp eftersom hur jag än gör så blir de bara fel och fortsätter de såhär så väljer jag nog att avsluta mitt liv. Antagligen genom sömnpiller. För de här är inget liv jag varken vill eller orkar vara del av längre. Det är för jobbigt och tar alldeles för mycket energi ifrån mig. Har inga mediciner kvar och blir ständigt utnyttjad av folk. Pengarna räcker inte ens till mig själv i slutändan. Tänker därför välja att begå självmord.